Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

The starting point of this essay was the frustration I felt after having read the novel Nadja (1928) written by the French surrealist André Breton. The title promises the story of someone called Nadja but the promise stays unfulfilled. Recognition of this phenomenon, where a man writes a book about a woman, but the woman hardly is seen, made me want to examine it further.Using the theories of the French psychoanalyst Jacques Lacan I analyze the relation between the male narrator and his female object. I also compare Nadja to a precursor: the novel Bruges-la-morte (1892) of the Belgian symbolist writer Georges Rodenbach. Their stories are, to a large degree, similar.

Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

Denna uppsats behandlar den nu gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen (NSS). Uppsatsensmålsättning är att undersöka om den gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen tjänar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvångsdiplomati. Säkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma åt den nya säkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande säkerhetspolitiska kalkylen för attsäkerställa amerikanska nationella intressen och överväganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frågeställningarna respektive uppsatsämnet används härvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som används har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsens syfte väl.

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon.

The aim of the thesis is to identify and investigate central themes in two video artworks, Poliisi and Pink Ball, by Swedish artist Annika Larsson. Moreover it is an investigation of the configurations of violence, and an enquiring whether these works have a social-minded intention.Elements in scenery, framing and narration are analysed with the term ?crystalline regime? (régim cristallin), described by French philosopher Gilles Deleuze, which defines the artificial as opposed to the purely representational. Processes within the narrations of the two works are analysed as rituals, which leads to an investigation of an internal sign-system and to the question whether the rituals in these works have a function. Theory by French philosopher Georges Bataille is used to analyse the ritual with no external purpose, which aims at an intense experience of life.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

This essay examines the speaking subject in Katarina Frostenson?s poetry through a phenomenological perspective. The study is focused on how the subject appears, the relation between the subject?s inner world and the outside world, and the relation between the speaking subject and language. The purpose of the study is to expand the understanding of questions regarding the subject in Frostenson?s poetry by using a phenomenological approach ? a perspective that is missing in previous studies.

Syftet med uppsatsen är att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att Säpo och den militära säkerhetstjänstens val av analysmetoder, är en följd avde organisatoriska förutsättningarna och de förutsättningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ?Bridging the Gap?.Den metod jag använt är att genom samtalsintervjuer undersöka två möjliga förklaringarTill varför säkerhetstjänsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsättningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frågeställningar.1. Vilka metoder, används vid säkerhetstjänsterna för att identifiera och kvantifiera, densäkerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder på?2.

Tyr ? A historical and comparative study of configurations and formations connected to the Old Norse god Tyr. Klas af Edholm This thesis has two aims. One is a discussion of the history of the study of Old Norse religion and related aspects, centered on how general tendencies within the area of research have affected the interpretations of the god *T?waz/Tyr.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

AbstractStefan Persson: Trä eller mässing? En studie av tre 1800-talstonsättares behandling av saxofon i orkestersammanhang. ? Uppsala: Musikvetenskap 1999. 60 p.Under 1800-talet skrevs, efter vad vi känner till, endast tolv orkesterverk med saxofon i instrumenteringen.

AbstractMellan 1944-1950 gick Frankrike från att förorda ett decentraliserat,stympat och i praktiken svagt Tyskland till att medverka till den centraliserade Västtyska republikens statsbildning.Man tog dessutom, med Schumanplanen, initiativ till ett djupgående samarbete mellanstaterna.Med ländernas historiska fiendeskap som bakgrund var detta en snabb och betydande process. Syftet med den här studien har varit tvådelat: med Jakob Gustavssons modell för utrikespolitisk förändring har vi ämnat beskriva och analysera omställningen samt revidera modellen efter de svagheter vi funnit vid appliceringen. Arbetet har gått genom ett brett material av historiska andrahandskällor och genom några moderna statsvetenskapliga teoretiker inom utrikespolitisk förändring.Vi har funnit att samspelet mellan deninternationella strukturenochett fåtal individer resulterade i två genombrott för en ny fransktysklandspolitik den berörda perioden.Internationellla faktorer, Georges Bidault och Jean Monnet bör tillskrivas den franska kursändringen. Ett av modellens huvudinslag,att en förändring förutsätts ske i nyckelaktörens föreställningsvärld, har vi inte funnit belägg för i vårt fall och föreslår därmed att modellen revideras något.Nyckelord: Utrikespolitisk förändring, Frankrike, Tysklandsfrågan, Fransk -amerikanska - relationer och kalla kriget..